När man har nålbundit ett par vantar till en vän kan det hända sig att det finns garn kvar.. Då kan man börja göra en mössa eller hatt bara för att känna den där skräckfilmsnerven pocka på uppmärksamhet när nystanet blir mindre och mindre och mössan ännu inte är klar på en hel del varv.
För att mössan inte ska förlora sin funktion med ett stort skorstenshål mitt på hjässan, så måste den lilla ulltussen som förevisas i handen plus den lina som hänger i nålen på bilden, räcka till att täppa igen detta hål. För alla som med deltagande känner oro för projektet vill jag säga att jag lovar att meddela hur det gick framöver.
När man nålbinder utan annan plan än "det ska bli en mössa" så uppstår ofta förbryllande former. Så även i detta fallet som ni kan se. Jag tror aldrig jag sett nåt liknande, vilket betyder att projektet är nyskapande och inga regler finns kvar att följa. Bara att binda på alltså! Vad sägs om en stor boll som täpper igen hålet? Eller ett stort knippe fjädrar i brokiga färger? Kanske en hel fågel i detta fågelbo? Kanske skulle man bli modist..
Kan det inte bli en mössa för dom som tänker väldigt mycket & därför lätt blir för varma om huvudet? Då är det praktiskt med en boll på toppen man kan ta av & kanske kasta till en passerande hund medan man kyler ner tankeapparaten.
SvaraRaderaÅh! Vilket bra förslag!! Tänk om det är nån som tänker extremt mycket! Då kanske man kan se bollen lätta ett par centimeter av trycket medans personen i fråga promenerar längs med stadens gator. Nu har du givit mig en affärsidé, Jonas. Jag ska naturligtvis tillverka tankemössor! Tack!
SvaraRadera